fredag 20 januari 2012

Start på min VIKTiga resa

Jaha, då hade jag också en blogg!
Syftet med min blogg är dels att jag ska föra dagbok för min viktnedgång, men också för att få tips och ideér från andra och även bli pushad när det behövs. För det vet jag kommer behövas!

Hur blev jag så här stor, mullig ,tjock, korpulent, fet, bastant, överviktig - jag det finns många beskrivningar på min kroppsstorlek?
Jo efter att ha pendlat 35kg upp och ner under tre graviditeter en galloperation med komplikationer har jag legat stadigt runt 100kg de senaste två åren.

Missförstå mig inte nu, utan jag tycker att värt varje kilo och alla hudbristningar jag fått under graviditeterna. Jag älskar mina barn och det är ju inte deras "fel" att jag är tjock! Jag har ju själv ätit mig till min övervikt!

Efter tredje barnet fich jag en depression i samband med att jag skulle börja jobba efter varit mammaledig i 4 och 1/5 år .Inte ville jag vara ifrån mina barn hela dagarna. Detta innebar att jag fick ännu svårare kontrollbehov, tvångstankar för att kontrollera mina kontrollbehov. Hjärnan gick på högvarv hela tiden. Mycket småätande och godis hit och dit blev det.
Jag letade under lång tid efter andra fel på mig innan jag accepterade att jag var deprimerad. Nu har jag under två års tid jobbat med min depression och kommit till den insikten att jag måste gå ner i vikt!

Och här är jag nu!
Jag började med Viktväktarna i november. Jag drog ner på allt onyttigt så som sötdricka, godis och glass,men tänkte även på att inte äta så stora portioner mat. Visst gick jag ner lite här och lite där,men forfarande såg jag mig inte fet. Inne i hjärnan var jag inte så stor utan minnena från ungdomen fanns kvar.
Vändpunkten kom efter julledigheterna,när jag var tillbaka på jobbet 10 januari 2012. Jag hade vägt mig hos Viktväktarna kvällen innan och vågen stog på 105 kg!!!  2kg mer än när jag skrev in mig!!!!Shit! Hur gick detta till?! Jag hade ju varit jätteduktig!
När jag den dagen gick in på en nyrenoverad toalett på jobbet där det fanns en större spegel än på den vanliga toaletten jag går på- gick det upp för mig! Jag är ju fet, jag ser ut som när jag väntade barn i 7:e månaden men nu var magen så stot UTAN bebis i!
Jag gick ut till mina arbetskamrater och sa nu måste det bli ändring på det här och de var med från första stund och hjälpte mig.

Jag gick hem och skrev ner allt jag hade ätit på min nyttiga dag som jag tyckte att det var. Jag var uppe i 45 propoints INNAN kvällsmaten och jag ska äta 32 propoints enligt uträkningarna hos Viktväktarna. Det blev sallad den kvällen!

Sedan dess har jag skrivit ner allt jag äter och nu går det bättre, ibland får jag ta till mina bonuspoäng som man får varje vecka. Ni som inte vet hur det fungerar med Viktväktarna och propoints hit och veckobonus dit, gå in på www.viktvaktarna.se och läs mer.
Det gav resultat efter att skrivit ner allt och hållt mig till det som jag ska äta gick jag ner 1,7kg på en vecka! Jippi! Och då hade hela familjen varit i Göteborg och bott på hotell med hotellfrukost och restaurangbesök och vad allt det innebär!

Nu är jag taggad! Detta ska gå, den här gången ska jag klara gå ner mina 40kg. Målvikten är nånstans mellan 65-70kg! Det stora delmålet är minus 20kg till sommaren, de små delmålen är 5kg i taget och eftersom jag är garntokig får jag bara köpa garn när jag gått ner 5kg som belöning!

Jag har kommit igång med träningen nu efter jul också, det känns skönt!
Varje inlägg kommer nog inte vara så här långt utan detta var inledningen och bakgrunden till hur jag blivit så här överviktig.
Och nej jag ska inte längre tänka att det bara finns mer av mig att älska utan om jag går ner i vikt kan jag älska mig mer intensivt på en liten yta än på en stor!

kram

2 kommentarer:

  1. Grattis till din blogg Annika! Kul att du gjorde verklighet av din tanke....och du ....jag vet att du kommer att klara din resa! Det blir med all säkerhet en del strapatser på vägen men jag och många andra kommer att finnas och stötta, både här i cyberspace och verkliga livet. Kram

    SvaraRadera
  2. Tack mamma! Jag vet att jag har ditt stöd, hoppas du kommer stå ut med mina humörsvängningar under färden!

    SvaraRadera